arg!

Jag är arg! Eller sur! Eller både och!
Jag vet inte varför. Eller jo jag vet varför. Men det är patetiskt att skriva. Och att jag bara skriver det här är patetiskt. Men jag behöver bara få det ur mig.
Människor som inte bryr sig kan vara det värsta som jag vet. Eller dem kanske bryr sig, men dem visar det inte. Det går in genom ena örat och ut genom det andra. Jag ska vara lika dan tillbaka. Eller hur var det de här med att ge igen? Det fick man ju inte nej.
Nu ska jag försöka lugna ner mig, och sen ska jag sova.
Godnatt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0